ALLMÄNT OM TINGSTÄDE TRÄSK
Tingstäde träsk är Gotlands näst största insjö, den täcker en areal på 4,68 km² och ligger 44,1 meter över havet. Sjöns maximala djup är 1,7 meter och botten består nästan uteslutande av dy med partier av sand och sten.
Sjön är en av Gotlands artrikaste sjöar och fiskbeståndet består mest av gädda, abborre, gärs, mört, löja, sutare, sarv och ruda. I sjön har det tidigare bedrivits ett relativt omfattande fritidsfiske men sedan 2015 är detta förbjudet.
PUNKTER PÅ KARTAN
1. Tingstäde kajaks lokaler
Här hittar du kajaker, kanoter och all annan utrustning som ingår i din bokning. Använd koderna från bekräftelsemejlet för att låsa upp rätt skåp.
2. Sjösättning och urtagning
Använd medföljande kärra för att transportera kajak och kanot till sjösättningsplatsen vid Skalbergs brygga, nedanför Mjölkgatan.
3. Tingstäde vattenverk
På Gotland finns grundvatten framförallt i berggrunden, det saknas rullstensåsar. Transporten av vatten i kalkberggrunden sker endast i sprickor. Då grundvattnet inte räcker till vattenförsörjningen tas vatten från Tingstäde ytvattenverk och transporteras bland annat till Visby. Under ett normalår är verket i drift 6-8 månader men sedan april 2015 har det varit i drift året om.
Från sjön kan man endast se mätutrustning och inlopp till vattenverket.
4. Tingstäde kyrka
Tingstäde kyrka är en av de största medeltida landsbygdskyrkorna på ön. Den syns vida omkring, och det 55 meter höga tornet har fungerat som sjömärke, trots att kyrkan ligger tio kilometer från närmaste kust. Kyrkan fick sin slutliga form under 1300-talet men de äldsta delarna har daterats till tidigt 1200-tal.
Tingstäde kyrka var en av Gotlands tre asylkyrkor, där en dråpare kunde få skydd under 40 dagar. Under denna tid kunde offrets och gärningsmannens släkter förhandla fram villkor för en förlikning. Troligtvis har detta bruk uppkommit för att förhindra att ödeläggande blodshämnder skulle plåga ön.
Eftersom man från kyrktornet har en mycket bra utsikt över Tingstäde fästning har ryktet gått att stenarna i kyrktornet numrerats för att vid behov kunna plockas ner och sedan byggas ihop igen. Ett annat rykte säger att kyrktornet en gång i tiden var riggat för att sprängas om Sverige anfölls. Det finns dock inga belägg för dessa rykten.
5. Bulverket (Fornlämning)
Bulverket är resterna efter en stor träfästning från 1130-talet. Det bestod av en kvadratisk plattform där varje sida mätte 170 meter och hörnen var orienterade i de fyra ordinarie väderstrecken. I anläggningens mitt fanns en öppen, skyddad vattenyta med bryggor där man sannolikt kunde förtöja sina båtar. Bulverket hade i försvarssyfte omgärdats av en cirkulär pålkrans som var fast förankrad i sjöbottnen. Bitvis sträckte sig denna nästan femtio meter ut i vattnet och den var till större delen försedd med dubbla rader.
På den kvadratiska plattformen fanns både bostadshus och förvaringshus, vilka var uppförda i olika tekniker. Totalt hade det gått åt ca 25 000 stockar, mest av tall, vilket motsvarar cirka 50 hektar skog. Antalet dagsverken för att bygga Bulverket uppskattas till cirka 38 000 och undersökningar tyder på ett snabbt uppförande, kanske under blott ett år, vilket skulle betyda att ungefär hundra man varit sysselsatta denna tid. Med tanke på organisationen runt arbetet, och att gårdarna inte helt kunde avvara arbetskraft för Bulverkets byggande, måste stora delar av norra Gotland varit involverade i projektet.
Anledningen till att bygga bulverket är idag okänt, även om det finns många teorier, och enligt utgrävda bottensediment användes det inte särskilt länge, kanske endast ett halvsekel. Bulverket ligger nu utspritt i stora timmerhögar på sjöns botten och kan ses från både vattenytan och luften.
6. Tingstäde radio
Ovanför trädlinjen kan man ana ett flertal master som är en del av Tingstäde radio, en stations som varit i både militärt och civilt bruk i nära 100 år.
År 1912 flyttade stationen in i en nybyggd bunker i Tingstäde fästning. När första världskriget bröt ut 1914 beordrades stationen att hålla öppet dygnet runt, vilket innebar problem med elförsörjningen då radioutrustningen drevs av ackumulatorer vilka laddades med fotogenmotorer. Kriget avlöstes i Gotlands närområde av Ryska revolutionen, och 1919 utökades stationens uppgifter permanent med civil trafik.
År 1922 bytte stationen namn till Gotlands radiostation och ny utrustning med radiorör installerades. År 1929 blev stationen meteorologisk B-station, och fick instruktioner för att göra internationella väderprognoser och sända vädertelegram, särskilt viktigt för sjöflyget. På hösten 1932 räddades 16 fiskare i sjönöd, och ett varmt tack framfördes till Gotlands radiostations personal för sin medverkan.
År 1935 levererades nya sändare och stationen bytte slutligen namn till Tingstäde radio. Under andra världskriget installerades ytterligare materiel, bland annat en 3 kW långvågs- och kortvågssändare, och i slutet av 1950-talet separerades sändar- och mottagarstationerna från varandra för att förbättra kommunikationsmöjligheterna.
År 2000 lades den bemannade radiostationen ner då både militär och civil organisation centraliserades med fördel för fjärrstyrd radioutrustning. Obemannad är dock Tingstäde radio fortfarande i militär och civil drift.
7. Grodvät naturreservat
Grodvät är ett 37 hektar stort, botaniskt intressant, våtmarksområde som är naturskyddat sedan 2004. Här i övergången mellan sjö och skog hittar man ett stort antal olika växter, både sådana som hör hemma i agmyrar och sådana som bara växer i rikkärr.
Längs sjöns strand löper en låg vall som skapats av isens rörelser vid islossningen. Innanför denna så kallade strandbarrikad finns sammanhängande bestånd av ag och knappag med inslag av kärrsilja, strandlysing, strandklo, fackelblomster, toppfrossört, vattenklöver, vattenmynta, kärrdunört, kärrknipprot och pors.
8. Badplats och flygterminal
Badplatsen består av en cirka 50 meter lång sandstrand samt brygga och underhålls av Region Gotland. Här hittar man dass, soptunnor, livbojar, bänkar, lekplats samt grillplats.
Bredvid badplatsen finns en röd, något anspråkslös, byggnad som tidigare varit flygterminal för inhemskt sjöflyg. Då det omkringliggande Östersjön bedömdes vara ”för gropigt” för landning med passagerartrafik öppnade AB Aerotransport den första reguljära flyglinjen mellan Gotland och Lindarängen i Stockholm den 1 juli 1933. Flygtrafiken upprätthölls sommartid och trafikerades av pontonförsedda Junkers 52-flygplan med plats för 14–16 passagerare. Denna flyglinje var i bruk till 1939 och 1942 öppnades flygplatsen i Visby.
9. Pelare av vattenånga vid horisonten
Ungefär en mil från Tingstäde ligger orten Slite där kalksten bryts och omvandlas till cement på Cementas anläggning. En process som genererar stora mängder vattenånga.
Slite cementfabrik uppfördes 1917–1919 och expanderade snabbt, redan 1920 hade cementfabriken omkring 240 anställda. Efter motgångar i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet övertogs fabriken 1931 av Skånska cement, som genomförde kraftiga nedskärningar i personalstyrkan. I slutet av 1930-talet vände dock konjunkturen och arbetsstyrkan ökade åter. Samtidigt breddades näringslivet i Slite och fler industrier tillkom. Industrin fortsatte att växa fram till 1950-talet, då rationaliseringar gjorde att behovet av arbetskraft minskade.
Cementas anläggning i Slite är idag en av Europas mest moderna och miljöanpassade cementfabriker. Här arbetar cirka 230 personer med att producera majoriteten av den cement som används i Sverige.